Carl E. Lundborg

Allt material är än så länge fritt att använda såvida inte annat anges, men lämna gärna kommentarer här eller till mejl carlelundborg@gmail.com.

Släpp kärnkraften loss, det är vår?

Kategori: Synpunkter

Det vilar ett tungt ansvar på den nya regeringen och centerpartiet efter Forsmarkincidenten, som tack och lov ej ledde till härdsmälta p.g.a. lyckliga omständigheter eller kalla det rena rama turen.

Inga system, vare sig skapade av människan eller naturliga, är till hundra procent stabila, förutsägbara och säkra. Statistisk sett går det att uppskatta hur stor sannolikheten är för en kärnkraftsolycka med följande katastrof. Utan att ens kunna räkna kan man med säkerhet säga att denna sannolikhet inte är noll!

Därför är frågan bara om katastrofen kommer imorgon eller om tusen år. Det kan ingen veta, men att den kommer förr eller senare är statistiskt helt säkert.

Alla vet att människokroppen trots utmärkta testvärden plötsligt kan kollapsa av oförklarliga oförutsedda orsaker.

Lägg till i sannolikhetskalkylen om kärnkraftens osäkerhet det oförklarliga/obegripliga, den mänskliga faktorn och den enorma utbyggnaden av kärnkraft i världen, så ökar den sannolika risken för en grym förutsägbar och planerad katastrof.

I decennier har människor och politiker trots tidiga varningssignaler undvikit ansvar och blundat för växthuseffekten, vilken nu tycks vara ett faktum. Kommer mänskligheten gå samma öde tillmötes med kärnkraften. Är det ödets ironi att vi medvetet ska förgöra vår egen tillvaro.

Om nu kärnkraften är så säker som ansvariga politiker, forskare och industrin säger, varför gör då myndigheter och kärnkraftindustrin regelbundna räddningsövningar helt i onödan?

Alternativt sett så måste ovillkorligen i de sanna, hemliga eller aldrig utförda sannolikhetskalkylerna ingå ett människooffer på tiotals- eller hundratals miljoner människor. Så otroligt enkelt och enfaldigt är det faktisk.

Kanske är det hög tid att vi vanliga människor inser de politiska systemens och massmedias inavel och brister och tar vårt eget ansvar för det samhälle och liv vi alla i allmänhet tänker oss en fortsättning på, istället för att vi låter de blytunga överlevnadsfrågorna dribblas bort av struntfrågor om spritimport, homovigslar, minkfarmer, fildelning, krystade konstinstallationer, m.m..

Kommentera inlägget här: