Carl E. Lundborg

Allt material är än så länge fritt att använda såvida inte annat anges, men lämna gärna kommentarer här eller till mejl carlelundborg@gmail.com.

Ännu ett svar från den patetiska granskningsnämnden.

Kategori: Synpunkter

Se anmälan tidigare i bloggen.
En grundregel i journalistiskt arbete är att spegla en åsikt, ett argument eller en uppfattning från olika sidor. Genom hänvisning till vidsträckt yttrande- och informationsfrihet neutraliserar granskningsnämnden och Svt begreppet opartiskhet och inskränker densamma. Det är skrattretande.

SAKEN

Aktuellt, SVT2, 2007-10-22, kl. 21.00, inslag om fotbollsvåld; fråga om

opartiskhet

BESLUT

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på

opartiskhet.

_____________________

INSLAGET

Ett längre inslag i Aktuellt handlade om fotbollshuliganer och det ökande

fotbollsvåldet utanför arenorna. I en efterföljande studiointervju medverkade

en person som presenterades som mansforskare vid Stockholms universitet.

Han gav sin förklaring till varför män slåss på det sätt som skildrades i

inslaget. Han sa bland annat att det handlar om män som måste visa sin makt

och maskulinitet och att det grundläggs i könsmaktsordningen.

ANMÄLAN

Anmälaren kritiserar att den medverkande personen ensidigt fick lägga ut

texten om orsaken till mäns våld och att hans åsikter inte ställdes mot någon

annans. Han anser att Sveriges Televisions nyheter alltmer tar politisk

ställning genom legitimering av åsikter genom hänvisning till forskare som

kanske inte är kvalificerade.

AKTUELL BESTÄMMELSE

Enligt 5 § i Sveriges Televisions sändningstillstånd ska programverksamheten

bedrivas opartiskt och med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och

informationsfrihet ska råda i televisionen.

2/2

GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING

Det förhållandet att Sveriges Television i det aktuella inslaget inte också gav

utrymme åt eventuella andra åsikter om bakomliggande faktorer till

fotbollsvåldet, kan inte anses strida mot kravet på opartiskhet.

Detta beslut har fattats av Granskningsnämndens stf direktör Eva Tetzell efter

föredragning av Helena Söderman.

Eva Tetzell

Helena Söderman

 

Svar från granskningsnämnden.

Kategori: Synpunkter

Se min anmälan i bloggen.
Nämden har missuppfattat att jag anmält hela programserien, så jag ska påpeka det för dem och avvakta vad det
leder till. Dock är friandet nästan slentrianmässigt. Enligt granskningsnämnden förefaller Svt och medarbetare vara i det nämaste fläckfria från kritik. Det är komiskt.

_____________________

PROGRAMMET

Första hälften av reseprogrammet handlade om Kambodja. Programledaren sa

att Kambodja är ett av de hetaste resmålen just nu. I ett reportage redovisades

inledningsvis landets historia med tortyr, avrättningar och massgravar under

Pol Pots styre. Därefter skildras dagens turistmål med långa sandstränder och

massagemöjligheter. Den andra hälften av programmet ägnades åt

Orkneyöarna i Storbritannien. Även här gavs inledningsvis en historisk

tillbakablick; här med spår av vikingatiden och områdets prägling av norska

och svenska vikingar. Därefter visades ett hotell på en av Orkneyöarna och

exempel på hotellverksamhetens utflyktsmål. I programmet lämnades inga

uppgifter om researrangörer, transportföretag eller liknande.

ANMÄLAN

Anmälaren anser att Packat & klart ensidigt främjar resebranschens intressen

- och ett antal ofta namngivna stora resebyråer och transportföretag - på

bekostnad av andra fritidsalternativ. Anmälaren kritiserar också att

programmet inte neutralt informerar om de enorma mängder

klimatpåverkande koldioxidutsläpp som nöjesresandet innebär.

GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING

Granskningsnämnden anser inte att det granskade avsnittet av Packat & klart

strider mot någon bestämmelse i radio- och TV-lagen eller i Sveriges

Televisions sändningstillstånd. De förhållanden anmälaren tar upp ger inte

2/2

anledning att göra någon ytterligare granskning av programserien.

Detta beslut har fattats av Granskningsnämndens stf direktör Eva Tetzell efter

föredragning av Helena Söderman.

Eva Tetzell

Helena Söderman

 

Kommentarer till Niklas Ekdals ledare 23/12 -07 i DN.

Kategori: Synpunkter

Dan före julafton skrev Niklas Ekdal en ledarartikel med rubiken "Lurade som barn". Texten nedan är hämtad därifrån och mina kommenterer är kursiverade i fet stil. Ekdals text vittnar om skrämmande allvarliga bristande insikter om världens problem och är katastrofalt vilseledande.

Om vi blev lurade som barn var det framför allt till att tro på jordens undergång. Teve, tidningar, skola, populärkultur, vuxenvärld - alla överdrev de hotbilderna på 1960- och 1970-talet, så att unga människor tappade hoppet om morgondagen.
Först och främst gällde det kärnvapnen. Vilken dag som helst kunde de trycka på knappen i Moskva och Washington och sedan var det slut. Kärnvapen är som bekant inte avskaffade och risken med dem är möjligen större än tidigare med tanke på osäkerheten i Pakistan och den egendomliga utvecklingen i Ryssland. Dessutom bortser Ekdal från den enorma utbyggnaden av civil kärnkraft i världen vilket förr eller senare kommer att leda till förödande olyckor.

Om vi mot förmodan slapp den domedagen var det ju miljön. Skogsdöd, försurning, ozonhål, gifter och radioaktivitet. Naturens hämnd. Snart skulle den högtflygande människan krascha som en DDT-späckad havsörn. Ekdal förringar till exempel vidare att Östersjön är ett praktiskt taget dött innanhav, torsken på västkusten är på väg att försvinna, tungmetaller och gifter finns i överflöd i naturen, arter dör ut i skrämmande hastighet, penicillinet håller på att förlora sin läkande verkan och ozonhålet i atmosfören tar ytterligare 50-100 år att återställa.

Samhället tycktes befinna sig i kulturell upplösning. Bilden av världen var bilden av fallande bomber över vietnamesiska byar och afrikanska barn som dog av svält. Svensk ekonomi led av alla möjliga balansproblem, och något jobb skulle man knappast räkna med när man blev stor.
Inte så konstigt om vi blev punkare och drack för mycket som tonåringar. Det samlade intrycket av framtiden tycktes ju nattsvart - men visade sig vara fel, fel, fel. Sedan 1970 har Sveriges BNP mer än fördubblats. Över hundra procent rikare på en generation, från en redan hög nivå. Det som var lyx då är vardagsmat i dag.

Runt 1980 var inflationen 14 procent och Sveriges bytesbalans klart negativ. Vi levde över våra tillgångar, i en ohållbar lotteriekonomi som omfördelade pengar från de troskyldiga till de systemsmarta.
I dag är inflationen under två procent. Bytesbalansen visar ett överskott på sju procent av BNP. Statsskulden och arbetslösheten är snabbt på väg neråt. Möjligheterna på arbetsmarknaden är enorma jämfört med hur det såg ut för 35 år sedan, då genomsnittssvensken stod inför valet mellan offentliga sektorn och ett monteringsjobb i industrin.Över hundra procent rikare har vi blivit på en generation skriver Ekdal. Det låter ju fantastiskt om det vore sant och med den tillväxttakten skulle vi om ytterligare en generation vara tusen procent rikare än idag. I verkligheten rör det sig om luftvärden i bokföringen som skulle krympa till sina verkliga högst blygsamma värden om alla aktörer samtidigt beslöt sig för att realisera sina tillgångar i systemen. Värderingen av tillgångarna i systemen är en illusion som grundar sig på en cirkulation av allas drömmar om rikedom. Var och en kan lätt konstatera att det inte går att leva drägligt på en halv normallön eller bara arbeta halvtid, vilket måste vara möjligt om Ekdal har matemtiskt rätt. Alternativt sett skulle vi kunna kosta på oss att ha hälften så stora klasser i skolorna, dubbla arbetspass i äldrevården eller dubbelt så många poliser. Snarare är sanningen kanske den att vi aldrig tidigare haft så lite handlingsfrihet i våra liv, förbrukat så mycket resurser i meningslösa aktiviteter, slösat så enormt med energi och fått så lite kvar.

Miljölarmen från 1970-talet har dämpats. Skogen och sjöarna dog inte. Sälar och örnar kom tillbaka när gifthalten började sjunka. Stadsluften vi andas är renare än på flera hundra år.
Nya hot har kommit i stället, framför allt de globala klimatförändringarna, men det ändrar inte på helhetsbilden: trots undergångsstämningarna för tre-fyra decennier sedan har vår livsmiljö bara blivit bättre.Även om vissa arter i naturen har återhämtat sig tack vare riktade insatser, så är ekosystemen i många avseenden långsiktigt allvarligt störda i skogar och vattendrag. Forskare varnar inte för, utan meddelar, att klimatförändringen förmodligen kommer att leda till ett utdöende av arter på jorden i storleksordningen femtio procent. Glaciärer smälter i rasande fart, den sibiriska tundran riskerar att tina med skrämmande miljökonsekvenser, korallrev försvinner, öknar breder ut sig, extrema väder ökar, jordar eroderar av översvämning och mycket pekar mot att rent vatten kommer att bli en bristvara för miljontals människor världen över om det finns tillgång till sötvatten överhuvud taget.

Sedan 1991 har antalet stora väpnade konflikter i världen sjunkit från 33 till 17, enligt Sipris statistik. Det är fortfarande illa nog och tillräckligt för att fylla kvällsnyheterna i teve, men föreställningen om en värld i krig stämmer inte.
Under samma period har fattigdomen pressats tillbaka effektivare än någonsin tidigare. Andelen utblottade människor i världen, med inkomst under en dollar om dagen, har halverats på 25 år. I Ostasien är fallet ännu mer dramatiskt, från 39 till 9 procent mellan 1984 och 2004.Produktion av och handel med vapen i världen, med Sverige i högsta grad inblandat, har väl aldrig varit större och någon fattigdom har knappast pressats tillbaka med avsiktliga medel. Däremot har en viss inkomstutjämning ägt rum i världen beroende på att en del fattiga länder skoningslöst anpassats till den kapitalistiska världsekonomin genom att leverera massproducerade varor och råvaror till västvärlden på ett för miljö och människor ofta hänsynslöst vis.
Fler barn överlever och barnkullarna blir mindre. I Sverige hade vi så sent som 1960 en spädbarnsdödlighet på 20 promille, nu är den en tiondel så hög.
Med facit i hand kan man lugnt konstatera att domedagsprofeterna hade fel. Det var ett grymt illusionstrick - inte minst från massmediernas sida - att ge de godtrogna barnen en sådan vrångbild av mänsklighetens framtidsutsikter.
De enda som visade sig ha en realistisk verklighetsuppfattning var marknadsekonomerna. Den som bara fokuserar på lukrativa investeringar har inte råd med grundlös pessimism.
Lärdomen av detta är lika enkel som tänkvärd. Den alarmerande psykiska ohälsan bland 2000-talets unga har säkert ett samband med undergångsstämningen. Och fakta talar för att läget inte alls är så dystert.

Spädbarnsdödlighetens minskning i Sverige beror antagligen på den extremt drivna, dyrbara och avancerade neonatlavården som är framgångsrik ibland, men misslyckad i många fall med tragiska konsekvenser som följd. De enorma resurser som denna vård tar i anspråk skulle göra betydligt mer nytta i andra delar av världen för att hejda överbefolkningen på klotet som är ett allvarligt problem. Särskilt i centrala och södra Afrika är inte längre spädbarnsdödligheten det största problemet, utan dödligheten hos den vuxna befolkningen till följd av aids. Enorma problem och konfliktorsaker tornar upp sig vid horisonten på grund av det trubbiga marknadsekonomiska systemets grundliga och gruvliga misslyckanden. Miljontals människor riskerar att förlora sina inkomstmöjligheter och drivas på flykt på grund av torka eller översvämning. Ekonomiska och politiska makthavare har i decennier förnekat varningar från miljö- och klimatforskare och lugnt kört vidare i samma förödande profithungriga och miljöförstörande hjulspår som tidigare. Resultatet är en värld och en jord som balanserar på gränsen till kollaps. Därom råder inte längre någon tvekan och Ekdal förefaller ha sovit de senaste 25 åren. Situationen för världen har väl aldrig tidigare varit så mörk och framtidsutsikterna så tragiska som nu anno 2008.