Carl E. Lundborg

Allt material är än så länge fritt att använda såvida inte annat anges, men lämna gärna kommentarer här eller till mejl carlelundborg@gmail.com.

Svar från finansdepartementet med min kommentar i inledningen.

Kategori: Synpunkter

Hej och tack för svaret.
Du/ni missar tydligen tyvärr det mesta av poängen i min skrivelse.
De tidigare uppskovsreglerna tillkom för att husägare som bara flyttade
från en adress till en annan inte skulle missgynnas i relation till
husägare som bodde kvar i samma fastighet med samma taxerings- och
värdeökning.
Uppskoven är inte mer räntefri statlig kredit för dem som råkar ha bytt
adress än vad de är för dem som bor i en och samma fastighet. Den
sistnämnda gruppen har samma taxerings- och värdeökning och statliga
räntefria kredit som de som råkar ha flyttat en gång. Skillnaden är bara
bokföringsmässig.
Eller hur?

Sthlm 08 02 06
Vänligen
Carl E. Lundborg

> Tack för din e-post om fastighetsskatten.
>
> Regeringen är medveten om att en del av dem som hittills har kunnat dra
> nytta av att ha stora uppskov, nu påverkas. Regeringen är samtidigt
> övertygad om att när det nya systemet är inarbetat, kommer det att vara
> väsentligt bättre än det gamla. En maxavgift om 6000 kronor eller 0,75
> procent av taxeringsvärdet för småhus respektive 1200 kronor eller 0,4
> procent av taxeringsvärdet för bostadsrätter, blir en förutsägbar årlig
> kostnad, till skillnad från det gamla systemet, där skatten snabbt kunde
> öka, utan att man fick motsvarande ökning i plånboken samtidigt.
>
> I dagsläget uppgår de sammanlagda uppskoven till cirka 200 miljarder
> kronor och i praktiken har detta varit stora, räntefria lån, som staten
> beviljat. I jämförelse med ett banklån, är det fortfarande förmånligt att
> ha ett uppskov. Frågan om retroaktivitet har prövats och resultatet är att
> reformen inte kan betraktas som retroaktiv.
>
> Vänligen
> Håkan Boberg
> Kansliråd
> Finansdepartementet
Kommentera inlägget här: